Ett av de mest missförstådda begreppen i omlopp är att det existerar någon universell maktbalans som gör att du förtjänar och kommer att få möjligheten att göra ett nytt försök. FEL! I denna artikel som kommer att sticka dig i ögat så problematiserar Sveriges främsta höghöjdsklättrare och den uppskattade föreläsaren Fredrik Sträng ett fenomen som kan förstöra dina chanser att nå ditt drömmål om du inte får ändan ur vagnen då tillfälligheter sällan knackar på dörren två gånger.
”Don’t start living tomorrow because tomorrow never arrives.” – Johann Wolfgang von Goethe
Att ha tvivel som livsfilosofi är som att ha immobilitet som transportmedel.
Det har hänt att jag ”misslyckats” att bestiga 8000 m berg i Himalaya pga. olycksbådande väder och då kommenterar alltid folk: ”Berget står kvar, du kan komma tillbaka.” De vill väl men rådet har alltid skavt mellan tårna. Det har en konnotation som inte är logisk. Mount Everest (8848 m) växer med ca: 1 centimeter årligen och kommer att stå kvar i eoner. Men jag som svensk man kommer att finnas till i 80,3 år om man ska tro medellivslängden enligt SCB (jag har för noteringens skull planer på att bli betydligt äldre). Har jag verkligen tid att komma tillbaka?
Utav de 80,3 åren som jag vandrar på planeten så ligger min absoluta ”peak” vad gäller styrka och uthållighet i åldersspannet 30–45 år. Med rätt träning, sund diet, effektiv återhämtning och hålla sig skadefri så kan jag förlänga min aktiva karriär till runt 55 års ålder. Det ger mig i bästa fall 25 år då jag kan vara en ”peak performer” och utmana de mest formidabla och prestigefyllda bergen i världen. Det tar i runda slängar tio månader att träna upp sig inför en storskalig Himalaya expedition. Det ger mig i bästa fall ett tappert försök per år. Sedan kostar det skjortan att klättra dessa giganter vilket minskar antalet expeditioner jag realistiskt kan dra ut på under min tid på jorden. Med dessa värden i beaktande så kanske det blir tio faktiska försök under en livstid. Tio försök att göra stordåd.
Flera av dessa försök kan lätt gå i kras pga. ursinningslöst väder vilket omöjliggör en säker bestigning. Geopolitisk instabilitet kan också orsaka problem för klättringen vilket skedde år 2006 i Nepal när kung Gyanendra Shah tvingades avsäga sig makten och civilt krig följde. Vi är nu nere på 6–7 försök med framgångspotential.
Föreställ dig då att du står som jag gjorde år 2005, 240 m från toppen av mitt drömmars mål, Mount Everest, och tvingas vända pga. att syrgasen inte fungerar och en halsinfektion och feber i kroppen. Toppen är lockande men här måste risk/belöning varningsklockan ringa. Och det gjorde det för mig. Valet att gå ner var något av de enklaste besluten i mitt liv (mer om det i en senare artikel). Men att inte lyssna på signalerna respektive att ta tillfällena när de ges kan kosta dig mycket förbittring och i mitt fall som klättrare, att missa att min pojkdröm går i uppfyllelse än värre, bråd död.
Så vad kan vi lära oss av Himalaya prestations filosofin?
Bestäm dig för vad du ska göra och gör det till motsatsen bevisas. Tro mig, du har inte tillräckligt med tid i livet för att gå runt och vela om du ska uppnå stordåd. Du måste skrida till verket. Låt varje försök vara som ditt sista men sätt inte ditt liv på spel.
Varför gick jag inte in med 1 SEK i Bitcoin år 2009!? Då hade jag ju varit, eh, stenrik idag!!
Transaktionen som först gav Bitcoin ett monetärt värde ägde rum i oktober 2009, när den finska datavetenskapsstudenten Martti Malmi, känd online som ”Sirius”, sålde 5 050 BTC (Bitcoin) för $5,02, vilket gav varje Bitcoin ett värde av $0,0009 var. Bitcoins ATH (all-time-high) noterades i början av mars 2024 till ett värde av $73 000/BTC. En ökning med hjärnskrynklande 8,1 miljarder procent. Och allt inom loppet av fjorton år. Den överlägset största värdeökningen av en tillgång i världshistorien.
Om du hade lyssnat på ryktena 2009 om denna banbrytande teknologi som kallas för ”blockchain” och det så kallade ”digitala guldet” Bitcoin, vilket trivialt sätt är en bank i cyberrymden, vilket drivs av okorruptibel programvara och erbjuder ett globalt, prisvärt, enkelt och säkert sparkonto till miljarder människor som inte har möjlighet eller önskan att driva sin egen hedgefond, så hade du varit hemma nu. Din 1 SEK i Bitcoin hade idag varit värda 80,7 MSEK.
Medge att du kände dig nyfiken första gången du hörde talas om Bitcoin, denna decentraliserade digitala valuta, vilket enkelt förklarat fungerar på följande sätt:
Pengar är ett verktyg för att flytta värde genom tid och rum.
Guld var bra för att flytta värde genom tid, men inte rum.
Fiatvalutor är bra för att flytta värde genom rum, men inte tid.
Bitcoin är optimerat för att flytta värde genom både tid och rum.
Men du liksom jag var troligen för upptagen med att gå till jobbet varje dag och tjäna ”riktiga pengar”, hålla kroppen i trim, tänka på vad man ska handla för mat, och i bästa fall se till att ens pensionssparande ger 3–4% i avkastning varje år, i stället för att lyssna på ett gäng datornördar som lekte med låtsas pengar över internet. Bitcoin är säkert en fluga precis som felciterade kommunikationsminister Ines Uusmann (S) enligt SvD utryckte, att ”internet är bara en fluga”. Det hon sa var, ”… jag tror inte att folk i längden kommer att vilja ägna så mycket tid, som det faktiskt tar, åt att surfa på nätet.” Och på grund av att vi valde att lägga tiden på annat så missade vi Bitcoin tåget. Men är loppet kört? Adaptionen av Bitcoin är bara i sin linda och både länder, finansiella institut, miljardärer och Fortune 500 bolag diversierar sin portfölj med Bitcoin. Somliga tror att Bitcoin kommer att gå om marknadsvärdet av guld inom en överskådlig framtid vilket skulle motsvara ett pris per Bitcoin till $650 000.
Det som ofta styr våra beslut är vår heuristik. Heuristik är en term som används inom psykologi och kognitiv vetenskap för att beskriva en mental genväg eller regelbaserad strategi som används för att göra snabba och effektiva beslut och lösa problem. Det är en sorts ”tumregel” eller strategi som människor använder när de ställs inför komplexa beslutssituationer eller problem, ofta med begränsad tid eller information. Heuristik kan vara användbar för att förenkla beslutsfattande till exempel val av restaurang, men det kan också leda till systematiska misstag eller snedvridningar i resonemang som till exempel investeringar.
Många valde nog bort Bitcoin eftersom det verkade komplicerat, korrupt och på senare tid har det även blivit svartmålat som energikrävande (Enligt en nylig rapport från Bitcoin ESG Forecast har användningen av hållbar energi i Bitcoin miningen nått en rekordnivå på 54,5%). Bitcoin var helt enkelt inget vi kunde ”ta på” än mindre förstå oss på, så i stället för att ge det en ärlig chans och göra vår research så fortsatte vi att gå till jobbet för att tjäna ”riktiga pengar”.
Det är lätt att vara efterklok. Det är lätt att sitta på läktaren och skälla ut både spelare och domare på plan, men som skidåkarlegenden Thomas Wassberg en gång sade, ”Åk själv då om du tror att det är så jävla enkelt!”
Så vad kan vi lära oss av Bitcoin miraklet och framför allt om vårt förhållningssätt till okända fenomen?
Du har två öron och en mun. Använd öronen mer än munnen. Samla på dig relevant information, var vetgirig, ha ett kritiskt öga och ett öppet sinne. Döm inte ut något med ursäkten att du inte orkar eller inte har tid att sätta dig in i ämnet. Att investera innebär alltid en finansiell risk men att inte ta några risker alls kommer inte att ge dig några vinster.
Så många gånger får jag utstå att jag som klättrare har en dödslängtan av människor som saknar energin att sätta sig in i drivkraften. Om självmord vore målet så är jag riktigt dålig på att ta livet av mig! Det är inte en nära-döden upplevelse jag som klättrare är ute efter. Det är en nära-livet-upplevelse!
Utmaningen är att vi är för lata för att sätta oss in i nya trender och mönster. De flesta söker automatiskt minsta motståndets lag. Därför är det lätt att vi missar tåget och misstolkar vår omvärld. Gör din ”due diligence”. Gör din grundliga undersökning och ta sedan ett beslut.
”Jag har inte tid att träna!” Den sämsta ursäkt jag vet!
Om det finns en rättvisa och tröst i världen så är det att vi alla har 24 timmar om dygnet. Och det finns en gammal hörsägen om att om man vill få något gjort så ska man fråga personen som har många järn i elden för de vet hur de disponerar tiden effektivt. Jag blir matt när jag hör folk som gnäller om att tiden inte räcker till. Upprepar man en sak tillräckligt många gånger så blir det till slut en sanning.
På en vecka har du 168 timmar att disponera. Om du följer senaste forskningen så är rådet 8-9h sömn om dygnet. Vi leker med tanken att du får 8h sömn/dygn, vilket är 56h/vecka. Sedan jobbar du plikttroget 8h om dagen vilket resulterar i en 40h arbetsvecka. Sedan transporterar du dig mellan jobbet och hemmet vilket utgör 1,5h dagligen, vilket ger 7,5h/vecka. Säg att matlagning och att äta tar 2h i anspråk dagligen, vilket är 14h/vecka. Städning, tvättning, diskning tar 3,5h per vecka och att ta hand om dina barn tar 2h/dag, vilket är 14h/vecka. Handla tar 3h varje vecka och du gillar att smurfa på telefonen och titta på TV vilket du gör hela 2h dagligen. Duscha och toa bestyr tar 3h/vecka. Du har nu 13h kvar att förfoga över varje vecka.
Vad gör du med de återstående timmarna? Mediterar? Vilar? Tränar?
”Tiden räcker ju inte till!”
Gör dig själv en tjänst för att få ett slut på denna teori som plågar majoriteten av i-världen. Experimentet tar en vecka. Klocka precis allt du gör och anteckna i ett anteckningsblock som du alltid bär med dig. För sedan in allt du gjort och vilken tid det tagit i ett Excel-ark. Nu har du ett kvitto på vad som äter upp din tid.
Folk som gnäller över att de inte har tid att träna har felaktiga prioriteringar i livet. Träning förlänger livet, håller din hjärna i trim, minskar risken för sjukdom och ökar självförtroendet. Så om du önskar prestera bättre på jobbet, vara där för dina barn och se fram emot en härlig aktiv pension, då behöver du träna. Ursäkten att inte hinna med att träna är samma släkte som gnäller om att vintrarna i Sverige är outhärdliga. Till dem säger jag, flytta till värmen då om det är så besvärligt med att snö är vanligt förekommande under vinterhalvåret!
Så vad kan vi lära oss av tiden vi har?
Tiden räcker gott och väl till för att du ska få det du älskar att bli uträttat. Det handlar om att identifiera tidstjuvarna och att befästa bättre rutiner utan att stressa. Sällan är vår karta verkligenheten när det gäller disponeringen av vår tid.
Summering:
Berget står inte kvar. Det kommer efter hundratals miljoner år att försvinna. Du kommer definitivt inte att stå kvar. Din livslängd är blott ett andetag på den kosmiska tidsaxeln. Respektera din och andras tid och var tacksam när någon delar med sig av sin tid till dig. Det är bland det finaste som finns. Jag tror faktiskt att det är den som har mest tid som vinner i slutänden. Den personen har valt bort det onödiga och valt att fokusera på det som skapar energi och skänker välbefinnande. Kom ihåg att du kanske bara får ett försök i livet för ett test, ett prov, en anställning, eller ett berg.
Make it count!
Fotnot: Fredrik besteg Mount Everest 2006.
Notering: Inga finansiella råd.
Om Fredrik Sträng:
Fredrik har i sin ledarroll bestigit sju av jordens fjorton 8000m berg, satt ett Guinness världsrekord, och föreläser om ledarskap, kommunikation,
beslutsprocesser och krishantering.
